Dricker vi mindre när alkoholen kostar mer?’

Skatt relaterad till alkoholprocent

En av de mest grundläggande tankarna i ekonomi är att länka priset till efterfrågan på en produkt. Detta innebär att om du ökar priset på alkohol, exempelvis genom skattehöjningar, så minskar konsumtionen och på sikt även de negativa problem som alkoholkonsumtionen innebär. Men frågan är om vi dricker mindre när alkoholen kostar mer.

I Sverige är skatten på alkohol relaterat till alkoholprocent, vilket innebär att skatten är högre på starksprit jämfört med vin och öl. Skatten på brännvin är dubbelt så hög som för vin och tre gånger så hög som för öl.

Men det är inget enkelt förhållande mellan pris och konsumtion. Ett problem är att även om det är dyrt att köpa alkoholhaltiga drycker i Sverige på grund av alkoholskatt så går det att införa alkohol via utlandet. Man betalar ingen svensk alkoholskatt för produkter som man köper utomlands som är för eget bruk. Så resande över gränsen är ett sätt att köpa billigare drycker och så länge som detta är möjligt så är det möjligt för vissa grupper i samhället att köpa alkohol som kostar mindre.

Beslut om att höja priset kan således få en rakt motsatt effekt och skapa problem snarare än att lösa dem. För att minimera negativa effekter och skador av för stor alkoholkonsumtion så är det viktigt att ha kunskaper om hur alkohol säljs och köps. Gränshandel med vissa alkoholhaltiga drycker är omfattande och exempelvis så är mellan var tredje och var fjärde öl som dricks i Sverige köpt utomlands. För att förstå detta beteende så kan man se på de regler och lagar beträffande alkoholförtäring men även sociala kulturella och ekonomiska faktorer.

Skandinavien och Ryssland beskrivs ofta som brännvinsbältet, vilket innebär att här dricker man vodka och brännvin. Ett drickande som är i motsats till det mer sociala drickande som är typiskt i många vinproducerande länder. Alkoholtraditionen i Sverige karaktäriseras av att målet är att uppnå ett rus. Detta innebär att många inte bryr sig om vilken typ av alkoholdryck som de dricker eftersom huvudsyftet med drickande är att känna ett rus.

Höga priser

Studier har funnit att höga alkoholpriser påverkar alkoholkonsumtionen bland ungdomar och unga vuxna. Dessa grupper i samhället har ofta mindre pengar att spendera och ett högt pris på alkoholhaltiga drycker kan minska frekvensen av sjukdomar och skador relaterade till konsumtion av framförallt starksprit. Men många yngre människor väljer att dricka mer av en dryck med lägre alkoholhalt, vilket kan ha minsta lika stora effekt och orsaka långvariga skador på hälsa och dessutom negativt påverka beteende och leda till alkoholrelaterat våld och andra brott.

I Sverige dricker ungdomar ofta mer sällan jämfört med i andra europeiska länder. Däremot så var det vanligare i alla nordiska länder (undantag Island) och i Storbritannien att man drack stora mängder alkohol när man drack alkohol.

En positiv aspekt med ett högt alkoholpris är att man kan påverka ungdomars och unga personers långsiktiga beteende, exempelvis få personer att välja drycker med en lägre alkoholprocent.